tisdag 23 augusti 2016

Salamichips med parmesan- och tryffeldip

Nej, det här är inte en charkbricka som torkat i solen som man skulle kunna tro, det är en bricka med salamichips! Mycket gott och knaprigt, och perfekt mingeltilltugg medan man väntar på maten, eller som del av en buffé. I dipskålen syns en parmesanröra, som passar alldeles ypperligt till charkchipsen. Säg gärna till i charken att du ska göra chips av salamin, så kan de skära dina skivor lite tjockare. 

Salamichips med parmesan- och tryffeldip, ca 4 portioner
Ca 30 skivor salami, t ex tryffelsalami och fänkålssalami
 ----------
Dip:
2 dl crème fraiche
1,5 dl finriven parmesanost
2,5 tsk tryffelolja
Grovmalen svartpeppar

Sätt ugnen på 225C. Lägg ut salamiskivorna på plåtar klädda med bakplåtspapper. Torka till chips i mitten av ugnen, en plåt i taget, i ca 6 min per plåt. Flytta sedan över chipsen till hushållspapper för att svalna.

Dip:
Rör samman parmesanost och crème fraiche, smaka av med tryffelolja och svartpeppar. Servera gärna dipen med sked så att gästerna kan klicka dipen ovanpå de tunna salamichipsen. 

onsdag 17 augusti 2016

Följ med på trädgårdsrunda

 Vi kör väl en Årets Trädgårdsrunda, va? Inte för att jag varit konsekvent och gjort det varje år, men det är ju aldrig för sent att börja. I höstas jämnade vi det stora trädgårdslandet med marken, för det bestod till 99% av otämjbart ogräs, och inget vettigt ville trivas där. Istället fick det bli tre hipster-pallkragar fyllda med färska kryddor och sallad.

 Om sanningen ska fram så togs de här bilderna för några veckor sedan, när alla kryddor fortfarande var på bra humör. Nu är de inte lika fina längre. De är bleka, taniga och ser lite ledsna ut. Man kan nästan tro att det är modevecka i pallkragarna. Eller det gäller väl främst den ljusgröna salladen och myntan, persiljan och de andra kryddorna har stått sig bra. Å andra sidan har vi haft väldigt stor användning av all mynta i sommar.

Även salvian har vi haft mycket glädje av, vi använder den till saltimbocca och till att fritera i brynt smör som vi sedan häller över färsk ravioli. Recept finns här!

Rosmarinen har också varit tacksam, för att inte tala om våra plantor med timjan. Ingen av de kryddväxterna behöver nämnvärt med vatten, vilket kan vara tacksamt för odlare som är lika taskiga som jag och alltid glömmer att vattna.

Vad har mer hänt i trädgården då? Olof har byggt en sandlåda åt Lily, som hon för tillfället mest använder till att gå balansgång på och hoppa från kanten. Om inte jag gör samma sak blir hon vansinnig.

Blåregnet har precis blommat klart för andra gången i sommar, det blir alltid två blomningar på det.

Lily är betydligt mer intresserad av att vattna än sin mor.

Vad som däremot intresserar mig i trädgården är alla mina hortensior. Jag älskar hortensior. Det räcker att ta in en enda blomma, så har man jättefina snittblommor i minst en vecka framöver, ibland två.

Men det märks att hösten redan är på intågande. Det har börjat falla ner en del löv över gräsmattan, och äpplena börjar anta en röd färgton i trädet. De senaste två veckorna har det varit lite kallare på Öland, och nu är vi redo för hösten. Och mest av allt är vi redo för äppelpajsäsong.

söndag 14 augusti 2016

Årets grillkrönika

Jag har ju inte lagt ut årets grillkrönika, slog det mig. Faktum är att jag har varit riktigt dålig på att lägga ut krönikor i år. Jag gör ju uppslag varje månad i dagstidningarna Barometern och Smålandsposten, men sedan glömmer jag bort att lägga ut dem här på bloggen. Recepten brukar dock allt som oftast komma ut. Får ta och skärpa mig. Och nu är ju grillsäsongen inte på uppstart längre, utan snarare tvärtom. Fast man kan ju grilla året runt, och det är ju faktiskt bara augusti. Vi kommer att grilla länge till, och nästa gång blir redan imorgon, när vi ska ha stor familjemiddag och grilla vegetariskt. Syrrans svärföräldrar är här från Indien, mamma har en stundande födelsedag och vi är hungriga. Det finns alltid en anledning att grilla!


Så var det grillsäsong igen, som alltid så här års. Frågan är väl om säsongen ens hann ta slut sedan sist? Numera är det så hippt att grilla att många låter grillen stå framme året runt. För grilltrenden växer för varje år, det råder det ingen tvekan om.

Egentligen har vi ju grillat sedan tidernas begynnelse, men bara på andra sätt och med andra förutsättningar. På samma sätt som vi kan känna hur vittringen av grannens flintastek en tidig lördagskväll blandas med vårt eget avund för att vi själva bara ska äta burkravioli, kunde våra förfäder för hundratals år sedan känna dofterna av vad som tillagades i en hydda lite längre bort. Säkerligen fanns det alltid någon som skulle vara värst i grannskapet och kunde stoltsera med både nyfångad hjort och hare, när man själv bara fått tag i en självdöd gammal bäver och lite visset ogräs att lägga på grillen.

På tal om ogräs är det populärare än någonsin att lägga grönsaker på grillen. Enligt ICAs årliga grillrapport som presenterades i våras vill hela 59% av den svenska befolkningen grilla mer grönsaker. Var femte svensk vill grilla mindre kött, och bland de som fortfarande vill grilla kött (här räcker jag upp en hand) vill en övervägande majoritet grilla svenskt kött, något jag tror snart kommer att bli lika självklart för många som det idag är att välja ekologiska grönsaker. (Det är inte många som vågar köpa dansk fläskfilé längre utan att först se sig ett varv runt omkring så att ingen lägger märke till en.) Övriga grilltrender är rimmat kött, sötpotatis och korv fylld med grönsaker. Även picklade grönsaker och grillad avokado är något som synts flitigt i mattidningarna under våren.

Själv tror jag även att den amerikanska barbeque-trenden är på frammarsch, med glaserade revbenssjäll som tillagas under flera timmar på grillen på låg temperatur. Smakerna är rökiga och söta, med kladdiga och krispiga ytor. Att hålla en jämn, låg temperatur under så lång tid i grillen är en utmaning, men med de senaste årens grillhets i åtanke borde både kunskapen och motivationen ha ökat markant hos det svenska, grillande folket.

Så ja, jag tror på långkok i grillen. Antingen det eller bäver.

fredag 12 augusti 2016

Blåbärsyoghurt med vanilj

Den här blåbärsyoghurten är en riktig sensommarklassiker hemma hos oss. Jag har gjort den i flera år, och när jag var och hälsade på syrran häromveckan hade hon fjäskat med att göra en omgång hon också. Receptet är superenkelt:

Blåbärsyoghurt med vanilj:
1 liter naturell yoghurt, 3%
1 vaniljstång
1,5 dl socker
2 dl blåbär (minst)

Häll vaniljyoghurten i en bunke. Snitta upp vaniljstången och skrapa ner fröna i yoghurten. Rör ner sockret, och sist blåbären. Den här yoghurten behöver stå över natten för att vaniljsmaken ska hinna sätta sig. På morgonen - häll över bunkens innehåll i en piffig glaskanna och servera. Jag har testat att göra den även med frysta blåbär, men det är ingen hit, det blir för blaskigt. Så man får passa på nu istället, när de svenska blåbären är i säsong. Den håller sig fint i kylen i flera dagar. 

onsdag 10 augusti 2016

Somriga dagar i Mariannelund

Häromveckan, när vi fortfarande hade semester, tillbringade vi några dagar hos Olofs pappa och Anette i deras sommarstuga nere vid sjön.

Lily badade från morgon till kväll om dagarna, och framåt kvällskvisten brukade änderna komma förbi för att få sin dagliga ranson bröd.


Det råder ett härligt lugn kring stugan, och till och med katten Bosse pausade i sitt jagande och tog det lugnt då och då.

Här kommer jag med mojitos, minsann!

Just mojito är en av de drinkar som är riktigt god även som alkoholfri. Vi brukar säsongsanpassa våra mojitos och ersätta den klassiska sockerlagen med koncentrerad saft, som flädersaft eller jordgubbssaft. Just nu är det säsong för hallon och blåbär, som också gör sig jättefint ihop med den klassiska lime- och myntasmaken i mojitos. Grundrecept på mojito finns här.

När sjön är helt stilla, om kvällarna, är det som allra finast.

Bullerbyn ligger ju bara några minuter från Mariannelund, och dit åkte vi en dag. De tre husen ligger kvar, och det bor privatpersoner i dem.

Djur fanns det gott om, Lily hittade en hästkompis som hon fick klappa.

Lyckan var även total över att få se de ulliga, gula små kycklingarna.


Vi passade på att ta en tur till Katthult också, och spanade in hur det såg ut hos Emil i Lönneberga. Snickarboa brann ju ner för några år sedan, men den var uppbyggd igen och såg jättefin ut. Det var dock fullt av tyska turister i den, så det blev inga bilder därinne den här gången. 

fredag 29 juli 2016

Weekend i Köpenhamn

Häromveckan var jag ju på weekend i Köpenhamn, och här kommer ett bildregn därifrån. Bokstavligt talat, eftersom regnet öste ner första kvällen när vi ville känna oss urbana och coola och äta middag i den hippa Köttbyn. Tidigare i år hade ICA Buffé skrivit en artikel om alla matställen värda att besöka i Köpenhamn, och den studerade jag noga på tåget på väg ner. Slakthusområdet Köttbyn är ett område jag inte besökt innan. Jag har mest hållt mig till Ströget och ätit i Nyhavn tidigare, men på senare år har det verkligen hänt hur mycket som helst i Köpenhamn!

Vi hade inte bokat något och det var fullsatt överallt, men vi lyckades få plats i baren på ett ställe som heter Fleisch. Och det passade ju mig hur bra som helst, att få sitta på första parkett och se på när kockarna gjorde maten. Bättre än att gå på teater ju!


Jag tycker det är jätteroligt när en maträtt är klar och de ropar "Service!". Men sedan så är jag ganska lättroad också. Jag har provat att göra det hemma, men Olof verkar inte fatta prylen.

Vi satsade på att beställa in några olika smårätter. Just den här var en långkokt oxkind på rostat rågbröd...

...och det här var några kroketter, vill jag minnas. De hade samma gamla Arabia-porslin som min mamma. Måste tala om för henne att vindarna har vänt och att hennes servis har blivit hipp igen.

Efter middagen gick vi vidare och satte oss på en uteservering under filtar och tittade på folk. Jag drack en alkoholfri mojito och var allmänt nöjd över lugnet i att få komma iväg en helg med en kompis.

Jag hade läst att det skulle finnas en gata i distriktet Vesterbro som skulle kännas lite fransk och vara lite av en matgata, och där åt vi frukost, på Lauras innergård. Vaernedamsvej heter gatan.

För 65 danska kronor fick man det här. Wienerbrödet vägde säkert flera hundra gram, så tungt var det! Att äta frukost på café är ju ofta mycket billigare än att köpa till hotellets frukostbuffé, där tar de alltid i lite extra med priset.

Och så får vi ju ta oss en liten snabbtitt på hotellet vi bodde på - Axel Guldsmeden i Vesterbro. Det ligger i hotelldistriktet som man kommer till om man går till vänster efter tågstationen, istället för till höger där Tivoli ligger. Det här hotellet låg 5 minuters promenad från Centralstationen, och hade en ekologisk Bali-profil. Typ. Trevligt var det, i alla fall.

Och de hade en jättehärlig innergård där Lena sippade vin och jag drack alkoholfria drinkar och tömde bjudskålarna på chips.


Resten av helgen flanerade vi runt i Köpenhamn och njöt av storstadspulsen, bohemiska distrikt, mysiga uteserveringar och god mat. Köpenhamn är så nära, men känns ändå så annorlunda från Sverige. Det är verkligen ett underbart avbrott i vardagen att komma dit!

torsdag 21 juli 2016

Syskon till Lily

Om allting går bra kommer Lily att få ett litet syskon i höst. Vi är så tacksamma för både Lily och det lilla barnet i magen, för vi vet att det inte är något man kan ta för givet, att det bara ska fungera. Att få bli förälder är ingen självklarhet, något som vi fått erfara med allt vad det innebär då det tog väldigt lång tid för oss att få Lily, och det var en snårig väg kantad av motgångar.

Bebisen är beräknad till november, men är den som Lily och anser sig ha tråkigt därinne efter åtta månader så blir det nog i oktober. Lily har ju nyss fyllt två, och har inte riktigt förstått än vad det innebär med syskon och bebis i magen, hon tycker mest att mammas mage är stor och ser rolig ut. 

torsdag 14 juli 2016

Asiatiska grillspett med frisk myntasås

Vill ni testa att grilla något nytt till helgen, men vet inte riktigt vad ni ska ta till? Look no further! Köp på er lite fläskkarré och gör asiatiska spett.

Till de asiatiska tonerna smakar det gott med lite fräsch, kall grillsås med mynta. Recept på både spett och myntasås följer nedan:

Asiatiska grillspett, 4 portioner:
ca 600 g fläskkarré (fläskfilé funkar också, men det blir saftigare med karré)
----------
Marinad:
1 pressad vitlöksklyfta
1 bit ingefära, ca 2 cm, riven
1 lime, skal och saft
0,5 dl rapsolja
0,5 dl japansk soya
1 msk fisksås
1 msk ostronsås (kan uteslutas)
----------
Till pensling:
Gör marinaden en gång till. Se därför till att ha dubbel mängd av ingredienserna till marinaden hemma.
3 msk farinsocker
grillspett

Till marinaden: pressa ner vitlöksklyftan i en skål. Riv ner ingefäran (ta bort och släng skalet först) och riv skalet fint på limen och pressa ner saften. Blanda ner olja, soya, fisksås och ostronsås. Skär köttet i tärningar och lägg ner i marinaden. Låt marinera några timmar, gärna över en natt, innan du trär upp köttbitarna på spett. Gör en ny omgång marinad, som du har till att pensla spetten med medan de grillas. Grilla spetten under lock på indirekt värme vid sidan av kolen, och vänd dem då och då och pensla dem med en värmetålig pensel. Strö samtidigt på farinsocker på spetten, för en karamelliserad yta. Servera med myntasås och t ex potatissallad.


Myntasås, 4 portioner:
2 dl crème fraiche
1 dl grekisk (alt. turkisk) yoghurt
1 vitlöksklyfta, pressad
1 lime, rivet skal
1 msk olivolja
1 tsk flytande honung
ca 10 blad färsk mynta, hackade
salt och peppar

Blanda samman alla ingredienser till såsen, och låt den gärna stå till sig i kylen någon timme före servering. 

tisdag 5 juli 2016

Sommarmorgon med kusinerna

Häromveckan var syrran och barnen på besök, och vi passade på att njuta av det härliga sommarvädret hemma på Öland. Jag åkte ner till ICA en snabbis i samband med Ballys morgonpromenad och bunkrade färska källarfranskor och croissanter till frukost.

Dagen innan hade syrran varit på Leilas General Store i moodgallerian och köpt ett supersött litet förkläde till Lily. Än så länge har hon dock blåvägrat ha på sig det, men jag är ändå hoppfull inför framtida bullbak.

Lily var mer intresserad av att morgonstyla sin mamma med en lila häst...

 ...och att låta pappa smaka på sleven. Man får ju inte roligare än man gör sig.

Om vi vill få Lily att sitta still vid frukostbordet i mer än en minut brukar vi ge henne flingor, något som alltid efterföljs av klädbyte och avtorkning av hunden.

Sen var det morgonbus i trädgården.


Syrran var chic som alltid.


Och så lite dans på det!